Just ja!
Här är syster och jag på morbrors bokrelease-fest häromdagen. Suddig tyvärr.
Nu såhär 4 1/2 månad efter förlossningen börjar kroppen sakteliga gå tillbaka till det normala, men nog syns det att man har fött barn. Iallafall när man är utan kläder. Magen är rätt degig och hänger fortfarande lite över snittet, men med ett par stödstrumpbyxor med inbyggd gördel är man fit for fight igen. :-) Den nyblivna mammans bästa vän, haha...
Jag har fyra kilo kvar till min ursprungsvikt, men i ärlighetens namn vet jag inte om min gamla vikt är optimal för mig. På det stora hela är jag ganska nöjd som det är nu, även om jag naturligtvis vill bli lite 'fastare' såsmåningom, men det kommer väl när man orkar ta tag i träning igen.
Idag är det pyssel som gäller. Flyttpackning och flyttstädning, ett projekt som känns sådär lagom lockande. Jag sitter i soffan med ett jätteglas med kaffe och liksom laddar för att orka resa mig och kicka igång städningen. Ni vet hur det är när man ska göra nå'nting man drar sig för, helt plötsligt blir ALLT annat jätteintressant. Den där gamla filmen man köpt men inte orkat kolla på verkar plötsligt jättebra, sen finns det naturligtvis massa sidor på internet som man bara måste gå in på. Jag har en jobbig tendens att fastna vid datorn när jag får tillfälle, till slut surfar man bara runt utan något övergripligt mål och hittar de mest onödiga sidorna som man bara inte kan slita sig ifrån.
Nåväl, nu skall det berömda arsl-t ur vagnen, om jag så skall sätta eld i baken på mig själv. :)
PUSS
Jättekul att du börjat blogga igen :o)
Vet precis känslan av att ha massor av MÅSTEN men inget blir helgjort direkt. Dock så ikväll tog jag tag och städade undan i Aurora´s rum, vilket inte var en dag för sent. (eller tidigt)
Du är så fin så!
kram
Åh så kul att du börjat skriva igen! :) Älskar ju din blogg! :)
Vilken SÖTNOS han är, din lille kotte! Moa tycker det är synd att en sån sötnos ska flytta så långt bort, annars hade en date suttit fint! ;)
Du är så fin, gumman. Vad gör väl ett par kilon hit och dit när man haft välsignelsen över att få bära ett mirakel? Då är det så lätt värt det! Sådant kan man alltid ta tag i senare.
KRAM på er!!
Du ser ju skitfräsch ut med kläder på iaf :D Jag är skiträdd att inte få tillbaks kroppen jag hade innan efter jag själv fött barn, men nu blev jag lite mindre orolig ^^
Kramar :)
åh härligt att bloggen inte är låst längre! blir lättare att följa den då :)
